Ungjävel!

Då har man lyckats igen då. Blev ju tidigare instängd i parkeringshuset, å nu i sophuset...

Jag höll på att packa ihop lite grejer för jag skulle ut till huset och måla. Men tänkte först gå och köpa läsk i affärn här bredvid.. så tog med mig soporna påvägen. Å telefonen lämnade jag hemma, för jag skulle ju bara va borta någon minut. (trodde jag)

När jag kommer fram till sophuset va det en unge på cykel utanför. Han fråga om jag skulle slänga sopor, å jajamän. Jag öppnar och går in, varpå han stänger dörren efter mig. Till saken hör, dörren går tydligen inte att öppna innifrån. Jag säger åt ungen att dörren inte går å öppna innifrån, å han säger: Jag vet! Å sen sticker han därifrån. Han va kanske 6 år.

Å där står jag, vad ska jag nu göra? Det finns fönster ganska högt upp, men vet inte om jag kommer upp där, å om jag ens skulle kunna komma ut. Näe, jag väntar på att nån ska gå förbi. Å jag väntar å väntar... efter ca 10-15 min ser jag en tjej längre bort med en hund. Jag bankar på dörren tills hon ser mig, så hon kommer mot mig. Hon hade inte någon nyckel att öppna med, så jag skickar ut mina så hon kan öppna.

Fan, tänk om ingen hade kommit förbi på ett bra tag. Jävligt förbannad! Ska nu ringa till gavlegårdarna.. idiotiskt att inte kunna öppna inifrån, tänk om bara dörren skulle blåsa igen.

Ja, allt ska man då hinna vara med om!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback