23 oktober tog jag detta test. Fast jag längtat så länge efter att bli gravid, kunde jag inte fatta att det nu var dax. Jag bara tittade på testet inne på toaletten. Sedan gick jag ut i köket där Calle var, jag sa inte ett ljud. Så visade jag honom testet... han fattade nog inte heller. Vi stod och kramades ett tag utan att säga någonting. Lycka!


Inte förrän 1 vecka senare när jag tog ett till test, började jag fatta att det verkligen var sant. Jag var gravid!

Första veckorna kände jag inte av någonting, kunde göra allt som vanligt. Men så helt plötsligt började jag må illa, hade svårt att äta, spydde. Jag började då gå ned i vikt. Vägde 58 kg på min inskrivning... sedan gick jag ned till 54 kg ganska så fort. Nu har jag äntligen börjat må bättre igen, men jag väger fortfarande under inskrivningsvikten. Dock växer magen, så någon nytta borde allt jag äter göra.

Julen var inte så rolig för min del på jobbet, eftersom vi alltid har så himla mycket att göra och jag mådde illa. Å jag såg verkligen fram emot julafton, eftersom det var då vi hade bestämt att vi skulle berätta för våra familjer och vänner. Å julafton kom... å det var tänkt att det va jag som skulle berätta. Men jag är så blödig nu... så jag fick Calle att berätta. Jag minns inte exakt vad han sa.. någonting i stil med: Å nästa år på julafton är vi en till.
Fick höra att det va den bästa julklappen.

Nu har jag mått bra, tills förra onsdagen.. då jag vaknade med att jag hade blött å jag började även blöda näsblod samtidigt. Så mycket blod va det överallt tyckte jag. Gick iaf till jobbet å där ringde jag barnmorskan, som tyckte att det inte verkade vara någon fara. Men dom på jobbet sa åt mig att ändå ringa till gyn. Så jag fick deras sista akuttid.

Jag var nervös, å visste inte vad jag skulle tro om allt. Började med ett samtal, hade en jättesnäll tant som verkligen förtod och tog det på allvar. Hon gjorde sedan en undersökning, allt såg bra ut så långt... men hon såg ju blod. Hon gick och hämtade en MAN, som skulle göra ultraljud. Å medans dom va borta hann jag blöda rätt mycket. Så även han fick göra en undersökning och även vaginalt ultraljud och vanligt. Dom såg ett sår på livmodertappen, men annars såg allt bra ut. Å lillpojken sög på tummen. Men dom trodde att blödningarna mest berodde på mitt stressiga jobb osv. Jag fick medicin så det skulle sluta blöda och sa att jag skulle vara hemma från jobbet och vila. Helst inte lyfta eller göra någonting. Så nu har jag vart hemma från jobbet... men ska tillbaka till jobbet på onsdag.


Min mage i v 18+6
Faktiskt min första magbild.
Nu blev det ett långt inlägg.. så får skriva om lite andra saker lite senare.